Två sidor av Berlin
Berlin har en brokig historia. Här har brinnande krig utspelat sig, murar har rests och rivits och jag landade på Tegels flygplats med ett öppet sinne och en stor nypa nyfikenhet.
Innan jag pratar om riksdagen här ovan dristar jag mig till en ytlig reflektion om Berlins hotell som enligt ryktena ska vara mycket bra och prisvärda. Som en småbarnsförälder med tre höghastighetshundar blir man ju lite trött ibland och när vi öppnade dörren till vårt rum på sjunde våningen i Steigenberger hotell var det kärlek vid första ögonkastet. Fortfarande med breda leenden på våra läppar, ombytta och klara spatserade vi rakt ut i Berlins eftermiddagsljus.
Vi bodde centralt och bra, ett stenkast från stadsdelen "Mitte" och bara några minuters promenix från "Bondestag" den tyska riksdagen. Det tyska riksdagshuset stod klart 1894 då Vilhelm I var kejsare. 1933 brinner riksdagshuset men än idag vet man inte vem som anlade branden. Oavsett om det var en stor komplott eller inte drog Hitler nytta av situationen och påbörjade sin avveckling av den tyska demokratin. Resten är historia...
Det känns historiskt att stå här, en plats som sett så mycket. Under andra världskriget skadades riksdagshuset återigen och under kalla kriget gick muren bara några meter bakom byggnaden som tillföll Västberlin. Utländska politiker var mer eller mindre tvungna att ge sig ut på riksdagshusets balkonger för att kunna blicka ut över muren till östra sidan. Efter murens fall återförenades Tyskland och Berlin blev huvudstad 1991. Riskdagen flyttade dock inte från Bonn till Berlin förrän 1999.
Brandeburger Tor - Berlins kanske mest kända byggnad. Det var en av de14 portarna genom Berlins tullmur på sent 1700-tal. Här har Napoleon marscherat, Kennedy har skådat ett stängt Brandenburger Tor och banderoller som som hängts upp på den östra sidan för att hindra honom från att se över till andra sidan. President Reagan höll sitt berömda tal där han försökte förmå Gorbatjov att riva muren "Tear down this wall".
Ironiskt nog var porten stängd även idag. Vi möttes av kravallstängsel och poliser. Anledningen? John Kerry var i antågande och eftersom amerikanska ambassaden ligger här intill stänger man av Berlins största turistattraktion. Vi fick snopet gå runt istället...
På vår väg runt hann vi uppleva det dystra monumentet över Europas mördade judar, i folkmun "förintelsemonumentet". Det är 19 000 kvadratmeter stort och består av 2711 betongpelare. Det uppfördes ca 100 meter från den plats där Hitlers kropp brändes upp av hans adjutant.
Lika dystert som historen bakom detta monument är också själva monumentet. Att gå i denna labyrint av betong är betungande. Inte heller är det särskilt upplyftande att dotterbolaget till den firma som skulle leverera ett skydd mot graffiti till stenytorna, under andra världskriget tillverkat och haft patent på giftgasen Zyklon B som användes i koncentrationslägrens gaskamrar.
Brandenburgertor vid Parizer Platz. Jag tror aldrig jag sett så många polisbilar eller så hög koncentration av poliser på samma område. Och mellan alla polizei svishade John Kerry förbi...
Vi flanerar längs Under den LInden som visar sig i tjusig julskrud.
Berlin är verkligen kontrasternas stad. Ena stunden påminns du om krigens fasor och ett kvarter senare glömmer alla historen och förlorar sig i julens magi. Vår första kväll hann vi med vår första tyska julmarknad. Gendarmenmarkts nära Friedrichstrasse anses vara Berlins mest stämningsfulla. En euro i inträde under kvällstid.
Julmys utlovas. För mig som är något av en julfanatiker levererar denna marknad verkligen julstämning. Det säljs mat och godis i var och varannat stånd och även tyskt hantverk. Det är höga priser och om än jag älskar julpynt har till och med jag jag svårt att betala 27 euro för en julgranskula.
Mat och dryck däremot känns inte som ett rån. Vi huttrar av kyla och frågar oss själva hur det är möjligt? Det är ju inte Jokkmokks marknad och -30 direkt. Vi köper varm choklad som vi inmundigar i rejäla, vintriga muggar. Det är genialiskt, du betalar 2 euro i pant per mugg och får igen det när du lämnar igen den. Miljötänk och julmysigt på en och samma gång!
Dock verkar det som att tyskarna mest gillar att äta och dricka. För den som suktar är en curryvurst aldrig långt borta och blir du frusen kan du värma dig med gluhwien.Jag slår till på lite julprydnader - tyskt hantverk och sen huttrar vi oss hemåt.
John Kerry verkar ha kommit sig in på ambassaden utan några missöden för nu är Brandenburger Tor plötsligt öppet igen. Vi vandrar genom porten och hemåt.
Norrbottningar som vi är erkände vi motvilligt för oss själva att vi var genomfrusna efter en kväll på Berlins gator. Vi hörde oss för i lobbyn om bastureglerna. Unisex? Ok. Vi var förberedda med badkläder, badrock, you name it. Det visade sig att vi var de enda som tänkte på badkläder, här badar visst alla utom vi nakna...
Nåja, vi blev varma tillslut och efter en god natts sömn frossade vi i croissanter och andrda läckerheter. Det fanns till och med champagne på frukostbordet...lite dekadent va?
Nu till något helt annat. Nämligen världens längsta galleri - East Side Gallery. Vi tog tåget till Ostbanhof vid floden Spree i Berlins östra delar. Här finns ett ca 1,3 km långt parti av muren bevarad som sedan 1990 pryds med målningar av 105 konstnärer på murens östra sida.
Många målningar har förstörts av klotter. Några av dem har återställts och tråkigt nog har staket satts upp för att skydda målningarna mot vandalism.
Hur kan man vilja klottra på de här grymt coola konstverken?
Galleriets mest kända målning. #25 My God, Help Me to Survive This Deadly Love även kallad Broderskyssen av den ryska konstnären Dmitri Vrubel som målat Leonid Brezhnev och Erich Hoeckner som kysser varandra. Målningen återskapar det fotografi som togs 1979 då Brezhnev besökte Östtyskland för att hedra 30-årsjubileet av DDR. Det var så många som tog selfies framför bilden att det nästan var omöjligt att fota konstverket...
136 personer dog under flyktförsök under de 28 år som muren fanns.
Funderar du på att besöka Berlin? Åk till East Side Gallery. Det är inga vackra omgivningar du omger dig med. Betong, bilar och en känsla av ett Berlin som inte vet vart det är på väg, men det är också vackra konstverk du får ta del av och bara att gå längs muren lämnar mig en med känsla av förundran över mänsklighetens nycker men också av tacksamhet över att få vara fri.
Fortsättning följer i nästa inlägg...
Många härliga bilder...inser att jag måste åka tillbaka till Berlin, har en del kvar att utforska!☺